Det var tre grabbar som gett sig ut i främmande land för att söka
äventyr.
Efter flera veckors vandrande i ogenomtränglig terräng var dom utan
vatten, mat och förnödenheter och fick då syn på ett nunnekloster.
Dom knackade och bönade och bad att få komma in värma sig och äta.

Abbedissan sade: "Ingen man med ett redskap mellan benen för att skapa
nya människor får komma in här"!!!

Killarna funderade ett tag och sa:
- Vad skall vi göra?

"Ni får själv välja! Antingen kapar vi den eller också får ni stanna
utanför", sa Abbedissan.

Efter en lång stund beslutade de sig för att gå med på förslaget
kapning.

Den första killen gick in och ett gallskrik ekade genom skogarna.

Andra killen gick, men från honom hördes bara ett litet 'aj'.

Kille nummer tre stod nu utanför och undrade vad som egentligen föregick
innanför dörrarna.

Han klev i alla fall in och frågade nunnorna:
"Hur kommer det sig att dom skrek olika högt och mycket? "

"Vi kapar efter det yrke som ni sysslar med" sade en av nunnorna.
"Den första killen var plåtslagare, så hans slog vi av, den andra var en
kirurg så honom la vi ett fint snitt på"

Då börjar killen gapskratta, han lade sig ned och kved av glädje.
"Vad står på? Varför skrattar ni?" Undrade nunnorna.
"Jo sa killen, " jag jobbar på Hemglass, så min får ni suga av!!!"